Min mamma
Jag är så tacksam för min mamma. Love you mom!

Jag är så tacksam för min mamma. Love you mom!

Jag fick en otrolig respons på mitt förra inlägg (inte bara här, tack för alla mail och sms också!). Det kanske var osmidigt att skriva som jag gjorde, men jag fick ur mig det jag behövde för att gå vidare och jag tänker inte låta detta dra ner mig mer – positivitet och glädje ska fylla mitt liv!
För övrigt kan jag berätta att en kurskamrat till mig ska börja skriva för Livskick. Hon är ett energiknippe som inspirerar och motiverar bara hon är i rummet – förvänta er många härliga inslag från Lotta!
Känslan av besvikelse är något ingen vill ha eller strävar efter. Ändå finns den där ibland. Jag har gått länge och försökt undvika att erkänna att jag är besviken men jag behöver få ur mig det för att bli av med det. Och det är inte bara på en ”sak” utan många, som sammantaget lett till den här obehagliga känslan.
Så nu har jag sagt det och hoppas att jag ska kunna gå vidare med positivt tänkande och blicken uppåt. Jag kanske ska sänka förväntningarna på min omgivning och på livet i allmänhet? Eller hur bär man sig åt för att undvika besvikelse?
Min fina vän Sandra ställde upp för intervju och utkomsten blev ett reportage om henne – hur hon inte bara gick ner 18 kg utan också kom i sitt livs form. Missa inte artikeln! (Kan berätta att vi hann före Aftonbladet för denna intervju…)
TACK SANDRA!
I lördags var vi på ett alldeles underbart bröllop (det bästa jag varit på ever!), min Nili var brudnäbb och så jättefin i sin klänning.

Dock hände lite tråkigheter som gjorde att resten av helgen inte blev som vi tänkt. Nili fyllde också fem år igår och vi gjorde det bästa av den regniga dagen. Jag fattar inte att hon är fem redan! Min stora fina tjej.