Bulimia nervosa: hur och varför

För att förtydliga vad det är jag pratar om, så vill jag skriva ner vad bulimi är, vad det innebär och varför man får det.

Bulimia nervosa förekommer hos ca 2% av kvinnor och yttrar sig i återkommande perioder av hetsätning då patienten äter betydligt större mängder föda än vad som kan anses normalt och upplever sig samtidigt ha förlorat kontrollen över ätandet. Episoder av hetsätning åtföljs av olämpligt kompensatoriskt beteende.

Diagnostiska kriterier för bulimia nervosa enligt DSM-IV är:

A. Återkommande episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av 1 och 2:

  1. personen äter under en avgränsad tid (t ex inom två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständighet
  2. personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t ex en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).

B. Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t ex  självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, lavemang, diuretika eller andra läkemedel, fasta eller överdriven motion.

C. Både hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet förekommer i genomsnitt minst två gånger i veckan under tre månader.

D. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

E. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.

Bulimia nervosa kan vara av två typer:

  1. Med självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang.
  2. Utan självrensning (den form jag led av): under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen använt andra olämpliga kompensatoriska beteenden som fasta eller överdriven motion, men har inte regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang.

I likhet med anorexia nervosa är den drivande faktorn i bulimia nervosa:

  • ett starkt missnöje med vikt/figur
  • låg självkänsla
  • en rad andra psykosociala faktorer som leder till flera onda cirklar, som tillsammans med oundvikliga biologiska mekanismer vidmakthåller störningen, t ex:
    • mellan bantning och överätning/hetsätning
    • mellan överätning och kompensatoriskt beteende

Bulimia nervosa debuterar i regel i högre åldrar jämfört med anorexia nervosa. Den typiska debutåldern är mellan 16 och 19. I de flesta fall börjar bulimia nervosa efter en bantningsperiod som är tillräckligt rigid och långdragen för att skapa kognitiv upptagenhet av mat och ätande. Detta i kombination med vissa riskfaktorer (t ex låg självkänsla, missnöje med vikten/figuren och en klar tendens att använda sig av undvikande coping) kan lägga grunden för utveckling av bulimia nervosa.

Källa: Uppsala universitet

 

8 Comments

  1. Pingback: Något jag vill berätta | Johanna Arogén

  2. Pingback: Pro-ana och viktminskningsbloggar | Johanna Arogén

  3. Pingback: Svar på fråga om alkoholism vs ätstörning | Johanna Arogén

  4. Pingback: Skolsköterskan sa till mig att jag var tjock och skulle banta | Johanna Arogén

  5. Pingback: Pro-ana och viktminskningsbloggar | bluum.se

  6. Pingback: Vi behöver öka kunskapen om ätstörningar – Johanna Ahlsten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *