Att slippa umgås med maten: matlagning och bulimi

Det är såklart jobbigt för de flesta att få till matlagningen till vardags. Det ska vara gott, nyttigt, snabbt och enkelt. Och så är man trött efter en arbetsdag, barnen är hungriga och helst skulle man vilja hoppa under täcket och gömma sig. Men jag fick en insikt om varför jag hade så svårt att stå vid spisen just i den perioden, för att Camilla uppmärksammade mig på det. Hon skrev:

Jag slår vad om att matlagningen bara är tråkig för att du är rädd för maten”

Jag hade aldrig funderat på om det kunde vara för att jag var rädd för maten som gör att jag inte iddes laga mat. Och varför jag hellre inte då ställde mig och lagade nyttig mat istället för att köpa halvfärdig skitmat.

En ätstörning är lite lurig på det sättet. Framför allt bulimin. Att hålla sig undan från maten är det enklaste för att hantera känslor. Om du köper färdigmat så slipper du ”vara med” maten så länge. Det enda du behöver göra är att äta den och det går ju jättesnabbt (man hetsar i sig maten för att slippa ”umgås” med den). Det jag vill poängtera är att det finns inget realistiskt tänk i bulimins tankegång. Det är alltså lättare för psyket att för stunden slippa laga den och hantera den för länge. Försök inte att förstå tankegången utan mota bort den istället, det finns ingen logisk förklaring i detta fallet.”

Såklart stämde det. Men maten är inte fienden, och det är viktigt att lära sig ha ROLIGT med maten. När man pratar om en hälsosam attityd till mat så måste man först förstå grundläggande vad maten gör i kroppen – varför behöver kroppen mat? Istället för att tänka på de negativa (för mycket fett/kolhydrater/energi) så fokuserar man på det positiva (vilka vitaminer som gör vad, etc).

4 Comments

  1. Jag lär mig så mycket när jag läser dina inlägg och får ökad förståelse eftersom jag själv inte har haft dessa tankar/erfarenheter med maten.

    Jag älskar att laga mat, hitta på recept och kombinationer och framförallt äta maten. Jag önskar att alla kunde ha den avslappnade relationen till mat – för det är livsviktigt!

    1. Kul att höra! Jo, det är en del av mitt syfte, att öka förståelsen hos de som aldrig varit där. Vi möts ofta av arrogans just av den anledningen. Det är såklart helt omöjligt att förstå om ingen berättar.

  2. Det är rätt! Man ska tänka på det positiva med mat. All mat är inte skräpmat, utan riktig mat har ett väldigt viktigt syfte. Det förser dig med byggstenarna och bränslet din kropp behöver för att kunna bygga upp sig och fungera.

    Jag förstår att med ätstörningar följer förmodligen alla sorters undernäring och felnäring i dess kölvatten. Men jag förstår också att motivet många har för att inte äta är för att de egentligen vill bli vackra. Men tänk om man med lite mental jiu-jitsu kunde vrida om det tänket till att se maten som ett verktyg för att uppnå samma mål, att bli vacker? Med kunskap om hur mat fungerar, näringsämnen och vad de kommer ha för positiv effekt på kroppen, tror du att man kan vända det tänket?

    Jag har passion för matlagning och när jag lagar mat tänker jag att ”nu ska jag komponera något som inte bara kommer att göra min kropp starkare, vackrare och mer hälsosamt, men också smaka gott, och jag ska njuta av smaken och tugga ordentligt.” Eftersom jag vet att jag generellt sett har en såpass näringsrik och hälsosam diet, så känner jag inte ens någon ångest ifall jag stoppar i mig en riktigt onyttig bit tårta ibland… 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *