Skäms, Expressen!

Expressens första nyhet just nu på ”hälsosidorna” handlar om att snabbt gå ner i vikt med en pulverdiet.

”Känns byxorna tajta efter julhelgen? För dig som vill tappa ett par kilon snabbt inför nyårsfesten eller rivstarta din viktnedgång finns flera olika måltidsersättningar som kan ge dig den snabba starten som motiverar. Metoden kallas VLCD, Very Low Calorie Diet, och kan översättas till väldigt kalorisnål diet. Oftast dricker du soppor eller shakes som ger dig en snabb viktnedgång, upp till fyra kilo första veckan.”

expressen VLCD

Varför måste det alltid gå så fort? Ska vi hetsäta året runt och panikbanta varje gång vi ska i en festklänning? Varför inte hålla en hälsosam, BALANSERAD, livsstil – alltid?

Artikeln är återigen köpt av företaget Itrim, ”ett av de företag som specialiserar sig på viktnedgång med hjälp av kalorirestriktion”.

Tjejen i artikeln åt fyra soppor och shakes varje dag i tre veckor, och var i början skeptisk men ”tänkte att hon skulle ge det en chans”.

”Vanligast är att du dricker mellan 500 och 800 kalorier om dagen”

Vad var det vi läste tidigare om vad som händer med hjärnan vid sådana här dieter? Så kallade ”vanliga omställningsbesvär” handlar ju om att kroppen kämpar för sin överlevnad!

”Tredje dagen mådde jag fantastiskt! Efter att jag hade klarat av den där jobbiga dagen var det ganska lätt, jag kände mig pigg och glad. Nästan som om att jag hade hur mycket energi som helst. Hungern försvann också helt och hållet.” 

Precis så vi ätstörda känner när vi klarar av att svälta oss själva… Man normaliserar ett sjukt beteende!

”Det hon upplever som bra med dieten är att man slipper tänka på vad man får och inte får äta, dessutom fick hon ett nytt perspektiv på sina gamla matvanor.”

Ehm… Slipper tänka på vad man får äta? Vad är det som är krångligt?

”Forskaren Erik Hemmingsson såg goda resultat när han har forskade på viktminskningsprogram som innebär att man byter ut sina måltider mot soppor och shakes. Allra bästa resultat fick de som var över 40 år.”

Ja – är du över 40 klarar du av att hantera dig själv och din kropp (förhoppningsvis). Men är det bara människor över 40 som läser dessa artiklar? Svaret är nej. Låt oss säga att Emma, 15, läser artikeln och ser att en läkare har rekommenderat dieten, att det absolut inte är en onaturlig svältdiet – vad lär hon sig då om sitt ätande? I ljuset av vad hon läser på andra ställen på internet. Pro-ana sajter som förespråkar den smala kroppen och en livsstil där man äter så lite det bara går. Och så ser hon att läkare säger att det är okej att bara få i sig 500 kcal om dagen!! Eller en ätstörd vuxen person för den delen.

I nackdelarna finns INGENTING om ätstörning eller fixerat beteende. 

Ser läkare bara operation eller VLCD som lösning på en övervikt?

Är Expressen verkligen rätt forum att skriva om det här?

Var finns ansvarskänslan?

Läs också:

Säg NEJ till dieter!

Smal, trendig och orkeslös?

Träning och kost ska inte vara tortyr

Ätstörningar vanligt bland äldre kvinnor

Underviktiga gymnasietjejer mer nöjda med sina kroppar

Fetmaoperationer – lösningen på välfärdssjukdomarna?

Detta händer i kroppen vid en lågkaloridiet

Fall inte för svältkurerna!

Fokusera inte på BMI

11 Comments

  1. Kamilla

    Hej. För tre år sedan vägde jag 97 kilo (jag är 172 lång) idag väger jag runt 75 kilo. Jag har kämpat med min vikt i flera år och provat det mesta (VV, GI, You name it). Hade inga större problem med att gå ner – men gick alltid upp igen. Började på Itrim. Jag åt måltidsersättning under de första 10 veckorna och gick ner i princip alla kilon. Jag var extremt motiverad. Jag förstår precis vad tjejen i artikeln menar med ”slipper tänka på vad du får i dig”. Från att ha varit fixerad vid mat och vad jag stoppade i mig fick jag nu ett BRYT av mina ovanor. Det gjorde att jag såg KLART på mig själv och mina vanor (ständigt småätande framför datorn inte minst).

    Viktminskningen var alltså bara under dedärförsta veckorna. Sedan jobbade jag med min hälsorådgivare och dom i min grupp på att jag inte skulle hamna i gamla hjulspår igen. OCH DET FUNGERAR!! Jag tänker på ett helt annat sätt om mat idag och jag har träning som ett av mina MÅSTEN i livet (precis som att gå på toa, borsta tänderna, äta….).
    Itrim har en j-ligt viktig roll att fylla. Passar såklart inte alla – men absolut de flesta som BESTÄMT sig och fattar att man måste göra jobbet själv (för det kommer du aldrig ifrån! hade en i min grupp som bara kom med ursäkter till varför hon inte följde programmat, inte tränade osv, och hon hoppade av tillslut. skyllde på Itrim – men det var faktiskt hennes egen offerinställning det var fel på!).
    Jag är jädrigt stolt att jag fixade det. Vilket jag inte hade varit på samma sätt om jag opererats. Är det ngt du bör ge dig på så är det väl operationerna istället?! Det om ngt borde väl vara en sista utväg.
    Tjing //K.

    1. Hej Kamilla och tack för din kommentar! Först vill jag säga att SJÄLVKLART ska du vara stolt över vad du åstadkommit! Det är ingen liten bedrift. Sen handlar mitt inlägg om ansvar. Om att de vinklar artikeln på ett sätt som blir förvirrande för personer som lider av ätstörningar.

      1. Kamilla

        Tack 😮
        Fast genom att låta en tjej som faktiskt följer ett långsiktigt program komma till tals tycker jag nog att dom tar mer ansvar än vad kvällstidningar brukar göra….
        Kamilla Grymt nöjd fort efter 3 år 🙂

  2. Jasså är de igång igen? Jag vet inte mycket om vad de gör men de har inte lyckats imponera mig i alla fall.
    Härom veckan fick jag en ”balanserad sportdryck” av dem som reklamploj. Den styckade jag i bitar i en recension. (http://www.huskurer.net/itrim-balance-recension/).
    Deras sportdryck är inget annat än sockervatten med ”aromer” (läs: ”okända, möjligtvis giftiga kemikalier”), i stort sett helt befriat från något alls som skulle ge den existensberättigande.

    Personligen anser jag att man ska tänka på vad man äter – nämligen på att det ska vara nyttigt. Vad gäller diciplinen är den lätt att hålla när du börjar älska nyttig mat och avsky onyttig mat. När du känner hur bra du mår av rätt sorts mat börjar du älska den. När du lär dig om vad onyttig mat gör med dig och hur onda företag och organisationer gör sitt bästa för att förgifta dig börjar du avsky den.
    Jag åt ett till tre kg godis om dagen förr. Nu kväljs jag vid blotta tanken. Jag mår illa när jag känner stanken av McDonalds. Choklad smakar gott, men min diet är såpass nyttig nu att jag får ont i tänderna om jag äter den, så varför skulle jag vilja?
    Jag har gått ner 12 kilo på ett år, helt enkelt för att jag äter nyttigt och därför automatiskt uppnår min idealvikt.
    Hälsan kommer först, vikten kommer sen.

    1. 1-3 kg godis om dagen låter nästan som en omöjlig uppgift! 😉 Du har helt rätt i att man faktiskt gillar nyttig mat ”till slut” – för att man mår så bra av det! Grattis till viktnedgången också!

  3. Pingback: Hemligheten bakom platt mage – en lektion i beteende | Johanna Arogén

  4. Pingback: Ska en skratta eller gråta? (åt media) | Liselotte Howard

  5. Pingback: Att ha dåligt samvete ska inte vara normalt – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *