Insändare: ”Jag hade det minst glamorösa missbruket”

Igår fick jag ytterligare ett mail som jag skulle vilja dela med mig av (med avsändarens medgivande såklart).

Såg vad du hade skrivit i bloggen idag och jag minns hur förskräckligt jag skämdes för mina ätstörningar förut (och till viss del än, eftersom jag vill vara helt frisk för evigt och inte rasa ner alls någon gång).

Jag skrev väldigt mycket under de åren som det var som värst och en av de grejer som jag minns att jag tänkte på var det här med att jag tyckte att jag hade det skamligaste, fulaste och minst glamorösa missbruket. Jag såg framför mig hur mycket coolare det var att vara ung och missbruka alkohol eller droger och jag tyckte verkligen det. Behöver jag säga att jag idag är väldigt glad över att inte vara en fd alkohol- eller drogmissbrukare!? Att vara snart fyrtio och ibland ta ett återfall på sprit eller droger känns ju inte så himla glamoröst det heller. Det finns liksom inget vackert i en destruktivitet som inte går över efter tonåren.

Just nu tycker jag att det är jobbigt att inte kunna ha vad som helst hemma och att jag hela tiden måste slänga grejer (ostkrokar, allt med choklad osv) som jag bara inte kan hantera att ha hemma. Ibland går det bättre och ibland går det sämre.

Jag tror inte att jag någonsin kommer att bli HELT frisk, men när det är ok så är det väldigt bra och det räcker så. Jag är egentligen väldigt glad över att ha kommit så långt. När jag tänker på hur det var som värst. Gråta i två timmar över en halv liten kaka, spy en massa gånger varje dag, att inte ens kunna ha mjöl hemma eftersom det går att blanda med vatten.. Att aldrig kunna stoppa och bara äta till man är mätt, att älska känslan av hunger och när magen drar ihop sig som ett russin för att man är så hungrig (för då blir man helt lycklig!)…

Tack för ditt mail och för att du vill dela med dig! Känner igen mig i det du skriver och håller nog med om att man aldrig blir helt frisk. Det går att leva normalt, men tankar finns där som man hela tiden måste kämpa med.

insändare, ätstörning, ätstörningar, missbruk, återfall, frisk,

4 Comments

  1. När jag var på behandling på ätstörningsavdelning sa en klok behandlare till mig – Vi alla har dåliga dagar, dagar det känns man ätit för mycket eller för onyttigt. Skillnaden är vad man gör dessa dagar… Tror inte heller man kan bli helt fri från ”mattankar”, vem är det i vårt samhälle. Jag hoppas dock att jag kan bli så frisk att jag inte agerar utifrån dessa tankar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *