Miss Skinnys budskap finns på riktigt

Tidigare har jag nämnt att ”Miss Skinny” finns överallt – att vi möts av detta budskap konstant i verkligheten. Linda skrev ett inlägg där hon jämförde Abercrombie & Fitch med Miss Skinny. Jag skrev om detta företag i våras, läs det här. Så här säger de, helt öppet:

”I varje skola finns de coola och populära ungdomarna, och så finns de som inte är så coola. Ärligt talat riktar vi in oss till de coola ungdomarna. Vi riktar in oss till de attraktiva ungdomarna som har en härlig attityd och massor med vänner. Många människor hör inte hemma i våra kläder. Är vi exkluderande? Absolut!”

De säljer bara kläder i små storlekar. Är du inte cool eller smal vill de inte att du ska handla där.

Modellerna som används av de flesta klädesmärken är bara skinn och ben – vilket såklart är okej så länge det finns representation för andra kroppsformer, men det gör det ju sällan. För att kunna hitta kläder i större storlekar på H&M är man förpassad till en speciell avdelning. Inte bara om man är tjock – utan även om man har bredare höfter. ”Fel” kroppsform. Och även om H&M är lite mer extrem, så är andra klädkedjor inte ett dugg bättre.

På vilket sätt skiljer sig detta från Miss Skinnys budskap?

miss skinny, ideal, kroppsideal, budskap, på riktigt, h&m, abercrombie & fitch, skvallertidningar, media, hets, vikthets, vikt, sociala medier

Bilder från H&M

I H&Ms skyltfönster kan man se orden SKINNY och SUPER SKINNY med hänvisning till jeansmodeller för barn. Även om det handlar om jeansmodellen, så känns det hemskt onödigt att använda sådana ord. I beskrivningen på varje modell står det ”Super Skinny Jeans” osv. På Polarn o Pyret heter det bara ”byxor” eller ”jeans”. Den här bilden har Hanna Kihlander tagit, med frågan: ”Vem reagerade på det?” Jag skulle svara: Typ ingen.

miss skinny, ideal, kroppsideal, budskap, på riktigt, h&m, abercrombie & fitch, skvallertidningar, media, hets, vikthets, vikt, sociala medier

Foto: Calle Österberg

På vilket sätt skiljer sig detta från Miss Skinnys budskap?

Vad händer? Det tas upp lite i media när det är aktuellt, många blir upprörda. Men får Abercrombie & Fitch eller H&M ändra på sig? Nej. För folk fortsätter handla som aldrig förr. Varför? För att ingen orkar bry sig? För att man känner en maktlöshet och det ändå inte spelar någon roll?

I Expressen har TV4s sportprofiler berättat om den vikthets de utsätts för i sociala medier:

Anna Brolin: ”Jag har hört saker som Grisansikte, jag är lönnfet, jag har väldigt feta överarmar, jag är en tjock-smock.”

Karin Frick:  ”Berättar att hon har haft omvänd problematik, med att under alla år fått höra att hon är så smal, när hon kämpat för att gå upp i vikt.”

Maud Bernhagen: ”Jag har känt att jag måste kämpa hårdare för att inte gå upp i vikt och det har eskalerat, vilket är sorgligt i sig.”

Suzanne Sjögren: ”Efter att ha programlett fotbollsgalan för ett antal år sedan fick hon höra av en manlig kollega i branschen som på en chatt beskrivit att han ”blivit besviken av att se att de var så feta i verkligheten”.”

Exemplen är många, väldigt många. Mobbning för att man inte passar in i föreställningen av hur en kropp ska se ut. Skvallertidningar som hånar kändisar som gått upp i vikt – eller för den delen om de har gått ner för mycket i vikt. Media vikthetsar gravida.

miss skinny, ideal, kroppsideal, budskap, på riktigt, h&m, abercrombie & fitch, skvallertidningar, media, hets, vikthets, vikt, sociala medier

För att inte tala om alla bloggar som går ut på att kritisera kändiskroppar. Att det känns nödvändigt för unga tjejer att ha ett mellanrum mellan låren. Eller vad som händer i sociala medier i stort, där det går ut på att visa hur bra man är för att man tränar, är smal, och följer LCHF, Paleo, eller 5:2 till punkt och pricka (och vet aaaallt om det). Kontentan av att man ska ”leva hälsosamt” är ju ändå att man ska vara smal. För det är det enda som duger. Det är det sanna måttet på hälsa (eller inte).

Så – på vilket sätt skiljer sig allt detta från Miss Skinnys budskap?

5 Comments

  1. Det är lite läskigt, men jag var inne på en blogg ett tag. Det tog faktiskt ett bra tag innan jag märkte att det var en pro-ana-blogg. Jag slutade läsa den när jag märkte att jag började påverkas. Det kan ha berott på språket, för tjejen skrev intressanta saker men lite undertoner på engelska. Jag blev bekymrad över mig själv, så djupt rotat är det här fenomenet 🙁

  2. Angelica Fjellman

    Funderar…

    Med risk för att få alla läsare här till att bli mina ovänner, skriver jag denna text i alla fall. Och, jag menar inget illa, vill alla bara väl!

    Det här med vikt o vikthets, media 0 ideal kommer o är jättejobbigt för många av oss. Ingen ska behöva känna sig smal o ful o ingen ska heller känna sig utanför om man har några kilon för mycket. Oftast är det ens eget val hur man ser ut o så får det bli. Men mina tankar går år ett annat håll…Fetman ökar jättemycket i vårt samhälle o det beror tyvärr oftast av vårt eget val…Det är inte hälsosam att ha ett viss antal kilo för mycket att bära. Absolut kan man vara hälsosam o ha en frisk kropp med några kilo för mycket, men var går gränsen…? Jag jobbar i klädbutik o ser tydligt vilka storlekar som går åt…o inte många av dem jag säljer till är ”normal” viktiga i dessa storlekar. Vi går mot en trend, vi ÄR i en trend, som snart slutar illa om vi inte snart skippar all pommes o socker sätter foten på träningsbanan någon gång i veckan! Det är toppen att klädkedjorna säljer kläder i större storlekar, det gör många av dem nu, men var ska det sluta? Kan det inte vara en upplysning till personen i fråga om hennes storlek inte längre går att få tag på när hon skrider över strl 56…? Är det inte ett tecken på att det gått för långt då..? Självklart finns det alltid undantag. Man kan bli överviktig o svullna mycket pga mediciner o sjukdom, men inte alla…Märker man att man måste öka en storlek på kläderna varje år, kanske man ska se över sin kost o motion? Inget fel med det? O det håller ni nog med om?!

    Min mening var att så länge man kan hitta sina kläder i större o större storlekar i takt med sin övervikt så tror jag inte heller att folk fattar att det är farligt. Det finns ju kläder!

    Kan vi alla inte hjälpas åt att hitta en balans? Snälla!!!!

    1. Hej Angelica! Förstår precis vad du menar! Jag har också försökt beröra ämnet lite försiktigt här i bloggen, men som du antyder är det inte så lätt. Men det är självklart att det inte är hälsosamt att ha för många kilon i övervikt. När jag pratar eller skriver om ideal hit och dit, att vi ska vara mer accepterande för storlekar, så menar jag aldrig att det allmänt sett är okej att ha fetma. Sen måste man ju alltid se till individen – hur ser hälsoprofilen ut? Men generellt sett, en normalvikt är ju alltid att föredra. Om vi nu inte pratar om fysiska sjukdomar som bidrar till fetman, så är det ju antingen ohälsosamma vanor eller ett osunt ätbeteende det handlar om. Fast att sluta tillverka stora kläder tror jag inte är lösningen på problemet, eftersom alla individer har olika anledningar till övervikten. Däremot tror jag att dessa personer behöver hjälp, på ett eller annat sätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *