Skadliga effekter av bilder i sociala medier – detta kan vi göra

Ni vet hashtags som #thinspo och #thinspiration? De används i sociala medier – inte för att inspirera till hälsosam viktnedgång – utan för att inspirera till en ohälsosamt smal kropp. Och som jag redan nämnt flera gånger, smyger sig dessa begrepp in i sociala medier på ett sätt som gör att det är svårt att urskilja vad som är vad. Fitspo är också en sån där hashtag som är tvetydig och går under ”hälsa” men som är rent av skadlig vid en närmare titt. Läs mitt senaste inlägg om #fitspo här.

Söker man på de här orden i sociala medier får man fram bilder med extremt smala kroppar eller kroppsdelar, där de allra flesta är tjejer. Många av dessa bilder innehåller eller refererar ofta till ord eller fraser som ska ”inspirera” dem som ser bilderna till att bli smalare, tex “Nothing tastes as good as skinny feels”.  #thighgap är en annan hashtag som visar liknande bilder, med betoning på lår och rumpa. Och budskapet är att man ska vara ”stolt” om man kan uppnå detta. Och att man är lat om man inte gör det.

Oftast handlar det om tjejer som kanske inte egentligen skulle uppfylla en diagnos för en ätstörning som tittar på dessa bilder. Det är vanliga tjejer, vuxna, och så unga som 10 år, som möts med budskapet att man bara är vacker om man är så smal som på bilderna. Och eftersom #thinspo ofta används i samma sammanhang som #fitspo så blir förvirringen total. Läs gärna även detta inlägg om fitspo.

Skadliga effekter

Hur man påverkas av sådana här budskap, och även andra budskap, är individuellt. En del påverkas inte alls. Dock finns några saker att tänka på, speciellt om man inte haft erfarenheterna själv.

1. Budskapet är att man inte duger om man inte är smal. Känslan av att inte duga är ihopkopplat med stress, ångest, oro, sömnsvårigheter…

2. Metoder som nämns i dessa sammanhang (för att bli smalare) handlar ofta om självvåld på olika sätt. En ätstörning kan ibland handla om självskadebeteende. Att svälta sin kropp, eller träna hårdare än vad den klarar av, är också att skada sin kropp – och sin själ. Dessutom är det inte ovanligt att denna typ av bilder finns i samband med andra hashtags, som handlar om psykisk ohälsa, självmordstankar och andra sätt att göra sig illa.

3. Jag läste nånstans att dessa bilder förespråkar en destruktiv livsstil, på samma sätt som om de skulle förespråka heroin. Men vårt samhälle glamoriserar (oftast) inte knark – däremot glamoriserar vi smala kroppar. Och även om själva beroendet inte kan likställas, så finns en poäng i detta resonemang. Hur ska vi veta skillnaden? Om samhället glamoriserar en smal kropp som något åtråvärt, som något man blir lycklig av, ”om jag bara går ner några kilo till…” – varför ska man inte göra vad som helst för att få det? Klart det är förvirrande.

4. Bilderna glamoriserar i vissa fall ätstörningar eller ohälsosamt beteende som en livsstil, som något man väljer och kan leva med. Det är normalt att svälta sig och hårdträna. Det framställs som något positivt, eller till och med vackert, som en sorglig saga (ett exempel är en bild på en tunn tjej som blåser bort i vinden). Personer som blivit friska från en ätstörning kan triggas av den här typen av bilder, kanske inte så att sjukdomen kommer tillbaka, men kan göra att tankar kommer tillbaka.

5. En annan sak att komma ihåg är att bilder som dessa inte nödvändigtvis kopplas ihop med några hashtags alls. Ibland används hashtags som #health, #cleaneating #healthyliving och så vidare. Man blandar ihop hälsa med ett smalt ideal.

6. Nu i juli kommer en studie publiceras som har kommit fram till att unga tjejer tar en enorm skada av dessa typer av bilder i sociala medier – ännu mer än genom traditionell media. Påverkan blir nämligen större om idealen kommer från människor man känner, jämfört med om det kommer från kändisar eller andra personer. Objektifiering som sker på nätet och socialt jämförande kan trigga till att man skäms för sin kropp.

Vad kan vi göra?

Även om vissa sociala sajter gjort det omöjligt att göra sökningar på exempelvis ovan nämnda hashtags, så är det en kortsiktig och rätt fruktlös åtgärd. Nya hastags kommer upp hela tiden ändå. Däremot tycker jag att det är viktigt att sajterna tar avstånd och både visar sin ståndpunkt och tar ansvar, så att förhindra sådana här sökningar kan göra nytta på det sättet. Man visar att det inte är okej.

Eftersom budskap som detta finns precis överallt – i alla medier – så är det svårt att ”åtgärda” problemet. Som sagt så möts vi av bantningsreklam på TV, sociala uppdateringar om gymbesök, ”inspirerande” citat som delas gång på gång precis överallt. Kolla bara ”Health & Fitness” sektionen på Pinterest. Det är skrämmande! Det är liksom trendigt att svälta sig, överäta, utesluta livsmedelsgrupper och överträna. Och det anses normalt.

Det absolut viktigaste är att vi vuxna tar ansvar.

  • Sluta snacka om dieter och kroppar på ett sätt som är destruktivt. Prata inte om det alls om det finns barn i närheten.
  • Visa barn och ungdomar vad hälsa är, och vad kroppen är till för. Alltså aktivt ta avstånd ifrån att kroppen ska visas upp som ett objekt.
  • Förstå att utseendet inte definierar oss som människor. Och lär våra unga detta. Inte att det är fel att se, eller vilja se, snygg ut. Men att mitt värde som människa inte har med det att göra.
  • Låta bli att dela ”inspirerande” bilder och citat. Du vet inte vem mottagaren är, och vad ditt budskap gör med denne.

Skärmavbild 2014-04-22 kl. 12.30.12

5 Comments

  1. Pingback: Fitspo – vad säger forskarna? | Johanna Arogén

  2. Pingback: Är det så här min drömkropp ska se ut? – Johanna Arogén

  3. Pingback: Det problematiska med Clean Eating och Wellness – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *