Tankar om framtiden, mitt i sommaren

Avstämning så här i mitten av sommaren och semestern: jag mår bra av att pausa från dator och jobb. Har inte kollat sociala medier mer än att jag länkat ett par inlägg och lagt upp lite bilder, och svarat på meddelanden av olika slag. Annars ingenting. Det var nästan så att jag glömde bort att datorn fanns (okej inte riktigt men…). Distans gör under. I mitt fall har det inneburit en hel del insikter om mig själv och om vad jag verkligen vill.

Jag har inte bestämt mig ännu men nya (eller nygamla) tankar har ploppat upp, det jag egentligen ville från början men har glömt bort under vägen. Jag har bara varit så splittrad att jag inte sett det, eller orkat se det, förrän nu när hjärnan är avslappnad. Ett steg tillbaka och in i någonting annat, mindre offentligt och mer nära.

Anledningen till dessa planer är (förmodligen) att jag kommit till punkten då jag känner mig klar med det jag skulle göra. Bloggandet har hjälpt mig bli helt fri från destruktiva tankar och beteenden, och min senaste utmaning, att hitta balans i mitt ätande och tränande, går sakta men säkert åt rätt håll. Jag har på min lilla kant uppmärksammat en del problem, och många har funnit tröst och trygghet i mina ord (vilket jag baserar på alla mail och meddelanden jag fortfarande får varje vecka). Och det fortsätter jag gärna med, jag får nog en nytändning om dessa ämnen inte är bara det jag fyller min tid med.

Jag är inte intresserad av att bli expert, synas i tv eller föreläsa på stora event. Det kanske är det som är mitt problem, men jag går inte emot min egen natur och magkänsla. Därför tackar jag ofta nej till saker som kanske egentligen skulle ha kunnat hjälpa ”karriären” på traven. Men det är inte den jag är. Jag är mer den som är bakom kulisserna. Inte för att jag har problem med att synas eller prata inför människor (haha) – men fyller det inget syfte förutom att ”jag ska synas” kan jag lika gärna avstå.

Som ni vet har jag velat fram och tillbaka, tänkt på att bli anställd på något bra ställe och lägga ner företagandet, tänkt på att skaffa en kompanjon och dra igång något nytt… (Vilket jag fick overkligt mycket respons på förresten. Overkligt! Många fina mail kom in och jag har kontakt med allihop, många fina människor som vill åt samma riktning och göra något!) Jag vet ännu inte vart det kommer luta, och egentligen struntar jag i om jag driver eget eller jobbar i ett annat företag eller en organisation, bara jag får använda kunskap och erfarenheter till att göra bra saker för unga. Just nu är jag öppen för allt, och det är rätt spännande att ha en helt tom sida att börja skriva på i höst.

Allt jag vet är att det kommer bli bra. På ett eller annat sätt.

each day

5 Comments

  1. Pingback: Så vad hände med Bluum? | Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *