6 anledningar att inte fokusera på vikten det här året

Vi ser ju hela tiden, överallt, budskap om att vi borde gå ner i vikt, och tips om hur vi ska åstadkomma det. Jag behöver kanske inte älta detta igen, men tänkte faktiskt ge dig några anledningar att inte fokusera på vikten det här året.

1. Hälsa är mer än vikt

scaleMånga förtäcker sin viktnedgång med att säga att de ”tar hand om sig själva”. Det kan absolut stämma, om du har fetma som gör att din kropp är sjuk. Men om en viktnedgång verkligen behövs, se till att du tar hand om hälsan på andra sätt också, eftersom hälsa är helheten av din kropp och din själ. Kom ihåg att det är ett större hot mot din hälsa att känna dig tjock, än att faktiskt vara det: Ohälsa handlar även om stress, ångest, skam, missnöje… Att till varje pris minska i vikt är inte hälsa.

2. Dieter gör mer skada än nytta

media-dietAtt följa en diet kan i vissa fall hjälpa oss att lära oss nya vanor och lära oss mer om kosten. En diet så här i skriven kontext kan innebära en kosthållning som går att leva med livet ut, men det kan också innebära en pulverdiet, så det är dumt att dra alla över en kant – men här menar jag bantning. Att äta (eller inte äta) på ett visst sätt med syfte att gå ner i vikt. Marknadsföringen av dieter (i allmänhet) bygger på uppfattningen att en viktnedgång leder till lycka och hälsa. Det är bara det att en diet är utformad på ett sådant sätt att det ska ge resultat på vågen. Att blint följa instruktioner för hur du ska äta gör att du ignorerar, misstolkar och förstör relationen med din kropps signaler. När du väl är färdig med viktnedgången vet du inte längre hur din kropp mår, och då är siffran på vågen verkligen ingen bra indikation för hur kroppens hälsostatus är. Dessutom, beroende på hur extrem dieten varit och hur länge den hållt på, kan du befinna dig i ett läga med näringsbrist och muskelförtvining. Och det var väl inte det du menade när du skulle ”ta hand om dig”?

3. Din kropp är inte ett problem du ska lösa

Din kropp är inte som ett hus du ska renovera – det går liksom inte att riva ut allt och börja om. Kroppen behöver omsorg, från dag 1 av ”ditt nya liv”. Du kan inte späka den i form utan att det kostar din hälsa! Hälsa och viktnedgång är inte ett och samma begrepp.

4. Smalare är inte alltid bättre

thesameMånga tror att en smalare kropp är en friskare kropp, men det stämmer inte – i alla fall inte om vi pratar ”normal- och övervikt” (om vi nu ska prata BMI alls). Det kanske räcker med att minska i vikt så att du inte längre är ”fet” enligt BMI-skalan? Varför fortsätta, om det kostar dig din hälsa? Vi hör ofta felaktiga uttalanden om att det är farligt med övervikt, men det stämmer (oftast) inte. Ja, om du har metaboliska problem (t ex diabetes), eller hjärtsjukdom. Men de sjukdomar som förknippas med fetma förebyggs även genom fysisk aktivitet, att sluta röka, dricka mindre, stressa mindre och balanserat ätande. Dessutom har ditt värde ingenting med din storlek att göra. Våga ta plats och ha roligt, oavsett vad vågen visar!

5. Att jaga kalorier/kolhydrater/whatever kan bli ätstört

foodAlla som bantar är inte ätstörda, men när en ätstörning uppstår börjar det väldigt ofta med en bantning. Det är viktigt att komma ihåg att när du börjar kontrollera ditt energiintag eller hur många kolhydrater du får i dig, kan det lätt bli en fixering som i framtiden blir svår att få bort. Genom att stämpla mat och livsmedel som ”dåligt”, ”onyttigt” eller ”skräp” kommer hjärnan att förknippa det med skam och skuld om du ”misslyckas” eller ”fuskar”. Mat kan absolut vara skräpig och dålig – men försök att inte dra hårda gränser eller se det som ett misslyckande att äta det.

6. Träning ska vara glädjefyllt, inte tvångsmässigt

pain_betterJag har skrivit om detta massvis med gånger, men det tål att upprepas: tvångsmässig och överdriven träning kan leda till kroppsliga skador och ätstörningar. Att logga varje träningspass kan vara peppande för de flesta, men om du knappt kan gå ut med soporna utan att starta Runkeeper först, så är det inte en bra grej (tro mig, jag har gjort det). Att träna tills du spyr eller svimmar är inte vardagsmotion. Kom ihåg att du inte är en elitidrottare och att du inte behöver träna som en sådan för att göra ”rätt” eller få resultat.

Kan vi tillsammans göra så att vi ser på våra kroppar inifrån och ut det här året? Att täcka dess behov, vårda den, lyssna på den? Det går utmärkt att lägga om kosten och börja träna – men gör det inte för att du ska se resultat på vågen. Gör det för att det ger betydligt bättre resultat än så: inifrån och ut.

cookiemonster

9 kommentarer

  1. Linda

    Verkligen bra skrivet Johanna! Även jag som har haft ätstörningar och kroppsfixering i många år har på senare år insett att vara smal är inte det som är grejen! Vad är en smal kropp om man inte orkar något??! För mig handlar det nu om att bli stark och uthållig. Jag vill ha en kropp som ska hålla i många år till och då måste man äta bra och träna rätt. Dieter och träning är ju något som aldrig gått hand i hand. Då riskerar man precis som du skriver, bara att förstöra kroppen. När jag frågade en kompis som är PT om varför man anlitar henne så är säkert 95% av alla bara för att gå ner i vikt. Vissa har t o m bokat in en PT enkom för att se snygg ut i bikini på en bokad semesterresa! Låter helt galet i mina öron. Du gör ett bra jobb Johanna, fortsätt med det!

    1. Låter bra Linda, är så glad för din skull! Tack för att du delar med dig. Tragiskt att det ska vara så där med PT, även om jag kan acceptera om man vill göra så – så länge det estetiska inte leder till ohälsa.

  2. Pingback: Välja för att sälja (igen) (och igen) (och igen) - om dietgurus | Liselotte Howard

  3. Åh så himla himla bra skrivet. Håller själv som bäst på att kämpa mig ur allt räknande och skam när det kommer till mat/motion. Jag inser idag att jag har varit och ÄR ätstörd. Det var oändligt mycket lättare att börja banta än att sluta. Jag har inte ens varit en lyckad bantare men jag har bantat. Jämnt i snart fem år. Det har varit tryggt att ha nåt att följa, att bygga en identitet i något istället för att bara vara Veronica. Sorgligt men sant. Jag är överviktig men inte så det är hälsofarligt. Alltså försöker jag nu hitta någon form av mat-stil som funkar. För jag vill ge min kropp det bästa så att jag orkar röra på mig på det sätt som ger mig glädje och gör mig stark. Inte för att jag ska bli smal. Lätt på papper, svårt i praktiken. Men det ska gå. Tillslut.

    Ha det fint.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *