Jag pratar om hälsohets i Karlavagnen (P4)

Lyssna på hela programmet här! (Jag är med mellan 6.45 och 16.10)

Vill tillägga några saker som jag inte fick en chans att säga:

Egentligen handlar hälsohetsen inte främst om dieter eller träning, utan snarare om just hetsen kring det. Att de som gör annorlunda ska skämmas för det – oavsett om det gäller att man valt att inte äta sockerfritt, eller att följa en paleo-diet, så ska det diskuteras och tyckas en massa om andras val. Det är hetsigt, och det är inte konstruktivt eller folkhälsofrämjande.

Sen kan det såklart ta fel riktning med att införa träningstvång på en arbetsplats, eller att alla helt plötsligt ska kalla sig ”kostexperter” för att de själv gjort en viktresa. Källkritiken har liksom flugit ut genom fönstret för länge sen och det som borde vara tillförlitligt blir smutskastat i media, som själva har sina viktklubbar och bilagor de tjänar massvis med pengar på. Såna aspekter är också bra att tänka på vad det har för konsekvenser för folkhälsan. Problemet är att man måste skilja på viktnedgång, utseende och hälsa – saker som inte nödvändigtvis hör ihop med varandra. En smal kropp är inte kvittot på en hälsosam livsstil, den smala kroppen kanske uppnåtts genom svält av olika slag och lider av enorm näringsbrist.

Vi svenskar som ändå ska föreställa vara ”lagom-folket” verkar ha så svårt att hitta till just lagom. Ska man träna ska det vara crossfit för att räknas, och ska man äta ”nyttigt” så måste det vara på ett visst sätt. Men lagom är just det vi behöver tänka för att lösa det här problemet. För likväl som vi har ett fetmaproblem i Sverige, så har vi även ökande problem med ätstörningar. Och jag tror att vi kan tillskriva hälsohetsen som inverkande på båda grupperna. Det är lätt att glömma bort gruppen som faktiskt påverkas negativt av hälsohetsen, om det så är för att de drabbas av ätstörningar som följd, eller helt enkelt struntar i hälsan över huvud taget för att inte följa hetsen.

Jag tänker också på den retorik som används av media i det här sammanhanget. Att kalla smör och grädde för ”nyttig mat”, prata om pasta och potatis som ”gift”, eller att skriva om ”att dämpa hungern” som något helt naturligt, vilket faktiskt snuddar på sjukligt, är exempel på hur retorik kan användas med bakomliggande syfte att sälja klick, tidningar, medlemsskap eller böcker.

Med det sagt tror jag inte att en lösning passar alla, oavsett om det gäller livsmedelsverkets rekommendationer eller någon trendig diet. Jag önskar bara att debatten kunde vara lite mer informerad och balanserad. Det måste inte vara antingen eller!

karlavagnen

5 kommentarer

  1. Pingback: Att ha dåligt samvete ska inte vara normalt | Johanna Arogén

  2. Pingback: Lördagsläsning- och lyssning | Liselotte Howard

  3. Pingback: ”Folkhälsoargumentet upprepas som ett mantra” – om träningshets – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *