Missuppfattningar om hälsa och ”plus size”

Jag har inte kommenterat det här om att Frankrike förbjuder modeller med lågt BMI, för jag sa det jag ville säga när Israel gjorde samma sak. Däremot har jag en del annat som jag tänkt på länge: att det finns en del missuppfattningar vad gäller hur hälsosamma modeller är, och hur skevt det är att sätta etiketten ”plus size” på modeller som är i storlek 38 och uppåt.

Ta Laura Wells som exempel.

laura-wells

(Jag smudgade några detaljer för jag tycker det är onödigt att lägga ut sånt)

Laura Wells äter hälsosamt, tränar, och äter ”utrymmesmat” ibland. Hon har definitivt ingen övervikt. Men hon är en ”plus size-modell”. De tjejer som räknas som ”vanliga” modeller äter alltså nästan inget och går på dietpiller för att klara av att hålla måttet. Ändå är det den smalare kroppen som är den prestigefulla. Den som förknippas med hälsa. Och som många som kommenterar mina och andras inlägg anser vara den föredömliga formen. För ”modeller äter minsann nyttigare än många andra kvinnor”.

Nej. Så är det inte. Jag menar inte att slänga in alla modeller i samma argument, men vi har fått många, många uttalanden om hur det faktiskt ligger till. Bara förra veckan gick supermodellen Gisele Bundchen ut med att hon slutar som runway-modell för att ”hennes kropp bad henne sluta”. Vad det innebär kan jag bara gissa, men det låter onekligen som att det är ett rätt slitsamt jobb.

Vad är det egentligen som är ohälsosamt? Är det att bibehålla en smal kropp till varje pris? Eller är det att äta varierat, lyssna på kroppen och ha ett par kilo extra? Och vad är ”extra”? Det här har liksom inte med övervikt eller hälsa att göra, det här handlar om ideal, om utseende. Nu vet jag att långt ifrån alla tycker att Laura Wells är tjock, men tyvärr ser jag varje dag kommentarer som visar just det motsatta. Minsta lilla aning till fett någonstans på kroppen indikerar tydligen ohälsa om man får tro dem som uttalar sig överallt i sociala medier.

Men tro inte på det. För det är dem och deras syn på kroppen det är fel på. Det är inte fel på dig. Du är rätt. Hur du än ser ut: ta hand om kroppen på ditt bästa sätt, så ordnar sig det andra. Jag lovar.

5 Comments

  1. Pingback: Bara den fejkade perfekta kroppen är bra nog, tydligen – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *