Svart-vita tankar om mat och träning bäddar för katastrof

Jag pratar ofta om att vi människor har lätt för att hamna i olika diken, att det är svårare att hålla balans än att luta sig mot något extremt (oavsett vad det handlar om). Mycket är svart eller vitt idag, speciellt när det handlar om mat, kropp och hälsa. Hela tiden möts vi av budskap som talar om för oss att mat antingen är dåligt och förstör hälsan, eller har väldiga, kanske ibland överdrivna, fördelar för hälsan. Listan över ”supermat” och ”skadliga livsmedel” ändras hela tiden och många känner sig förvirrade över vad de borde äta. Som om det inte vore nog kommer populära instagramkonton och fitnessbloggare med samma svart-vita mentalitet när det gäller träning – med budskapet att det bara är väldigt intensiv och utmanande träning som räknas.

Strawberry Chia Pudding
Chiapudding. Bildkälla

Det är lite så här: om det kommer rapporter om att kokosolja är bra för hälsan, så ska det användas kokosolja till allt. Sägs det att chiafrön är nyttiga, så är det bara chiapudding som gäller – alla andra mellanmål är medelmåtta, otrendiga och onyttiga. Det är inte bara en hälsogrej, utan en statusgrej. Det gäller att veta vad som är i ropet, för då kan man visa för omgivningen att man är något. Och bortsett från det – ta vilket livsmedel som helst och det blir en ohälsosam vana att använda samma hela tiden. Det finns mening med att variera fettkvalitet, frösorter och motionsform. Kokosolja och chiafrön må vara nyttiga, men skulle någon enbart leva på det skulle det inte vara hälsosamt. Självklart är det heller inte hälsosamt att leva på utrymmesmat, det är inte det jag säger. Men du behöver inte leva på gröna drinkar och chiapuddingar för att din kropp ska må bra. Du kan visst äta pizza. Mat är neutralt och ska inte nämnas som bra eller dåliga!

Problemet med att stämpla mat som ”bra” eller ”dålig” handlar om hjärnans sätt att hantera informationen. Att se på ett livsmedel som gott/ont leder i regel till känslor av dåligt samvete och skam, och framkallar behov av kontroll – vilket i sin tur orsakar hetsätande, känslomässigt ätande eller svårigheter att äta det kroppen behöver. När hjärnan tror att kroppen inte FÅR äta vissa livsmedel, för att det ligger SKAM i det, kommer hjärnan känna sig berövad. Det spelar ingen roll om maten i fråga faktiskt är näringsrik eller om det handlar om utrymmesmat – för känslan av att inte FÅ äta det leder alltid till känslor av skuld och skam. Det blir då väldigt svårt att kontrollera ätandet: antingen överäter man eller så hindrar man sig själv från att äta alls. Ätstörningar, alltså. Som vi vet är den psykiska sjukdom med högst dödlighet.

fearEtt svart-vitt tänkande kring träning kan också leda till katastrof. Jag ser dagligen hur människor gör allt för att nå målen, vare sig de är vettiga eller inte. Jag får uppfattningen av att många lever för att träna, som om träningen är det viktigaste i livet, och det är allt eller inget som gäller. Man förväxlar träning för att leva med träning som mål i livet. Träning för att leva handlar om rörelse av kroppen (såklart både för hjärtat/konditionen och för enskilda muskelgrupper för att minska belastning osv) – inte att gå till gymmet och göra trendigaste övningarna för att forma rumpan på ett visst sätt. Och så fortsätter man trots att kroppen skriker att den behöver vila. Jag vet att jag tjatar, men jag kommer nog fortsätta med det ett tag till. Rumpan kan vara hur snygg som helst, men det betyder inte att kroppen faktiskt mår bra. Får den vila? Får den energi (i form av mat)?

Det finns även en mentalitet som säger att en kort promenad inte räknas som träning, och därför blir det ingen motion alls. Fastän det faktiskt finns väldigt mycket forskning som visar att det finns enorma fördelar, både mentalt och fysiskt, att röra på sig även lite grann. Helt i motsats till vad fitness- och viktminskningsindustrin vill få oss att tro.

Och bara för att vara extra jobbig, så kan jag berätta att jag erfarit alla dessa mentaliteter hos mig själv. Jag har följt extremt strikta dieter i tron om att det är så det är att äta nyttigt. Jag har övertränat (till punkten att jag faktiskt behandlat min kropp så illa att den kanske aldrig återhämtar sig). Jag har känt att det ändå inte hjälper om jag går ut en kvart, och därför bara stannat hemma. Jag vet att det enda sättet att förbättra både den fysiska och psykiska hälsan, vad gäller kost och träning, är genom balans. Jag är ledsen, men det går inte att tro annorlunda. De som lever extremt klarar aldrig av det någon längre tid. Jag ser gång på gång personer som lever enligt en viss, mer eller mindre extrem, modell, som alltid, alltid hamnar i antingen elände (t ex ätstörning) eller insikt om att behöva hitta balans.

Balans är inte sexigt. Det är inte säljbart. Det är inte trendigt. Men det är enda vägen till hälsa. För att hitta balans behöver du göra dig av med alla föreställningar om att mat är annat än neutral, och att träning primärt handlar om viktminskning och forma kroppen. Att mat är mer än näring: det är njutning, gemenskap, dämpning av hunger. Och hunger – ja, det är kroppens sätt att tala om för dig att den behöver mat. Hunger är inte något ont som ska tämjas. Då är vi inne på sjukliga tankebanor.

frukost

7 Comments

  1. Pingback: Kroppsuppfattning och svält | Johanna Ahlsten

  2. Pingback: Det problematiska med Clean Eating och Wellness – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *