Kolhydrater, Clean Eating och skam

People Who Eat Carbs Are Lazy Fat Slobs

Put it down, carb face

Två rätt grova yttranden men som tyvärr ändå reflekterar en djupt rotad attityd även i Sverige: kolhydrater är från avgrunden och roten till alla dagens sjukdomar. LCHF-rörelsen har tagit på sig rollen som ”Clean Eating”-polisen och får utrymme i media som om det var vedertaget att det är den livsstilen som är den enda rätta.

Min Livskick-kollega Liselotte skrev ett klokt inlägg där hon ifrågasatte: Hur blev kolhydrater ”kolhydrater”? Och det fick mig att börja fundera. Vet folk egentligen vad kolhydrater ÄR? Uppfattningen att ”kolhydrater” – CARBS – är det som gör folk feta och sjuka är utbredd, och man blir nästan hånad om man vågar påstå något annat (trots att denna uppfattning inte ens har någon vetenskaplig grund).

Kolhydrater är ett näringsämne som består av tre olika kategorier: socker, stärkelse och fibrer. Kolhydratrika livsmedel är allt från kakor till sädesslag, frukt och grönsaker. Kolhydrater är alltså ingen enhetlig grupp livsmedel, utan ett näringsämne som finns i en mängd olika former och har en mängd olika funktioner. Mjukglass och blomkål är två helt olika livsmedel som faktiskt ändå hamnar i kategorin kolhydrater. När Livsmedelsverket uppger att vår kost skulle kunna bestå av 55% kolhydrater menar de inte att vi ska äta smågodis till middag (de rekommenderar faktiskt inte ens socker). De menar att den största delen av vad vi äter gärna kan komma från t ex grönsaker, baljväxter och rotfrukter. Kolhydratrika livsmedel som innehåller både stärkelse (energi) och kostfibrer (bra för magen – minskad risk för cancer och hjärtsjukdom).

Att anse att kroppen långsiktigt klarar sig utan kolhydrater är som att säga att vi skulle klara oss utan solen. För jo, kroppen behöver kolhydrater. Kolhydrater är inte något som bör undvikas, svartmålas och ha dåligt samvete över. Kolhydrater är livsnödvändigt och sjukdomsförebyggande. Utan energi lider organen, och utan fibrer fungerar inte magen. Dessutom är det nästintill omöjligt att leva helt kolhydratfritt, eftersom all mat innehåller kolhydrater till någon del. Så att säga kolhydratfritt är egentligen inte heller sant.

Jag kan förstå att när man säger ”kolhydrater” menar man socker, vitt bröd, chips, osv. För mig var just bröd den största skammen när jag var sjuk i ätstörning. Mackor. Det mest laddade ordet som fanns för mig då. Jag har fått lära mig att äta mackor utan skam, och värst av allt är att jag allt som oftast hör uttalanden om mackor. Mackor med ost och smör. Tänk så farligt, oansvarigt och dumt. Visst, strunta för all del i att äta vitt bröd. Ät livsmedel som har hela sädeskornet, det kryllar av sådan bra mat! Men blanda inte ihop kolhydrater med ”kolhydrater”. Använd inte retorik som försätter kolhydrat-ätande människor i skamvrån.

Det borde vara olagligt att benämna en kolhydratfri kost som ”clean eating”. Det späder bara på den högst felaktiga uppfattningen om att kolhydrater är ohälsosamma, att kolhydrater inte är ”ren mat”. Ur min synvinkel är odlade grödor betydligt ”renare” än exempelvis bacon, och det känns befängt att ens försöka argumentera annat. Min poäng är: kost är vetenskap, men kost är också personligt. Vi behöver båda aspekterna för att kunna hitta vägen till bra hälsa. Det går inte att sätta etiketter på mat utifrån pseudovetenskap och lägga personliga övertygelser på andra människor. Varje människa måste hitta sin väg till hälsa, men också ta hjälp av riktig vetenskap.

Och har du fastnat i lowcarb-träsket så är mitt enda råd att ta dig ut. Du vinner ingenting på det. Det går visst att leva hälsosamt ändå.

kolhydrater

Aj, aj, så mycket kolhydrater… 😉

4 Comments

  1. Pingback: Recension: ”Lyckomyten – en arg bok om lycka” av Ingemo Bonnier och Leone Milton | Livskick

  2. Alfa-1,4

    Jag vill inte vara besserwisser här nu, men eftersom att inlägget delvis handlade om vad kolhydrater är… Stärkelse och fibrer tillhör samma grupp kolhydrater, alltså polysackarider (fibrer kallas även cellulosa).
    Konstigt nog så behöver faktiskt ”socker”, dvs sackaros, brytas ner i kroppen innan det tas upp, för den är en disackarid. Ofta används ”socker” som synonym till glukos, fastän de är från två olika grupper. Glukos (och fruktos) är monosackarider och behöver inte brytas ned innan de tas upp av kroppen.
    Namngivning av kolhydrater är knepigt! Särskilt begreppet ”sockerarter”. Alla kolhydrater är sockerarter (enkla eller sammansatta) men om det står ”varav sockerarter” på en innehållsförteckning så innefattar det väl endast mono- och disackarider, tror jag(?) medan polysackariderna står under ”kolhydrater”. Puh!

    Det är alltid lika upplyftande att gå in på din blogg och läsa dina kloka inlägg =) Så skönt att slippa demoniserande av vissa livsmedel, och känslan att man gör fel vad man är gör. Tack!

  3. Pingback: Skenheliga kändisar och deras (obefintliga?) mat | Johanna Arogén

  4. Pingback: Det problematiska med Clean Eating och Wellness – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *