Vad hände när Instagram bannade pro-ED hashtags?

När jag föreläser om kroppsideal, ätstörningar och sociala medier brukar jag nämna att det finns hashtags som fungerar som en sorts ‘community’, eller gemenskap, för personer som antingen stöttar varandra i sin ätstörning, eller som hjälper varandra att upprätthålla ätstörning som en livsstil (sk pro-ED, = för ätstörning, Eating Disorder – pro-ana, t ex). Dessa hashtags (som är klickbara sökord) har på flera ställen bannats, förbjudits, tagits bort. Då förstår du att jag tyckte det var väldigt spännande att se att det kommit en studie som undersökt vilka konsekvenser detta fått.

I den här studien undersökte man vad som hände när Instagram 2012 tog bort sökord som användes av pro-ED grupper. Den här typen av gemenskap handlar om att dela med sig av bilder och information som ger råd, tips, inspiration och stöd för dem som väljer en livsstil med ätstörning, i syfte att bibehålla en smal kropp. De använder sig av specifika hashtags och bildar på så sätt en gemenskap som ofta är anonym.

Under 2012 gjorde Instagram (och även Pinterest, bland andra) ett försök att stoppa detta genom att censurera dessa hashtags. Även om bilderna fortfarande kunde taggas så fanns ingenting i sökresultaten. Andra hashtags bannades inte men fick en varningstext innan man sedan kunde klicka sig vidare. Så här såg det ut (en screenshot jag tog 2013 i föreläsningssyfte):

Varningstext

I studien tittade man på 2,5 miljoner pro-ED inlägg mellan 2011 och 2014. Det första som hände efter att sökorden togs bort var att användarna slutade med dem. Sedan hittade de på nya sökord för att kunna fortsätta hålla kontakten. Man bytte exempelvis ut bokstaven I mot ett Y (‘thin’ blev ‘thyn’). Detta fenomen lade jag faktiskt märke till då och har pratat om i mina föreläsningar. De 17 hashtags som togs bort ersattes av hundratals nya – varje hashtag fick ca 40 nya varianter i genomsnitt. Ordet ‘thighgap’ hade så många som 107 varianter.

Likes och kommentarer på de nya orden ökade med 15-30%. Innan de gamla orden togs bort kunde användaren bara hitta det specifika ord man letade efter. Nu producerar en sökning massvis med liknande sökord, som inte censureras och som visar bilder om en livsstil med ätstörning. Man fann också att innehållet nu även handlar om självskadebeteende, isolering och självmordstankar oftare än förut.

Forskarna som gjort studien tycker att sökord inte ska tas bort, men att när användarna klickat på dem ska de mötas med länkar till hjälpsidor. Dessutom önskar de att Instagram kunde göra om algoritmerna, så att istället för att visa liknande sökord, ska det visas sökord som handlar om tillfrisknande och hopp.

DET var väl en bra idé!

Studien: #thyghgapp: Instagram Content Moderation and Lexical Variation in Pro-Eating Disorder Communities

youmatter

 

One Comment

  1. Pingback: Sociala medier och depression hos unga vuxna: om att ge hopp och se nya vägar | Livskick

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *