Ärligt om ärlighet på nätet

Jag läste om Stina Sanders, en modell som bytte halvnakna modell-inlägg mot att skriva ärliga inlägg om sin IBS-sjukdom och sin ångest. Hon förlorade tusentals följare!

stinasanders

Jag har funderat en del på det där. Det där med att vara ärlig och genuin. Vad innebär det? Egentligen? Vill vi verkligen läsa om våra vänners och bekantas problem? Om deras koloskopier, äktenskapsproblem och ångestattacker? Tycker vi inte att det blir väldigt obekvämt ibland? Samtidigt som det pratas mycket om att ”inget är äkta på nätet” så tappade Stina Sanders tusentals följare när hon började visa hur hon faktiskt mådde. När det inte var så perfekt som det verkade övergavs hon. Är inte det rätt tragiskt? Det visar ju bara att människor på nåt sätt bara vill se det perfekta. (Nu förstår ju till och med jag att hon säkerligen fick en massa följare också, som uppskattar hennes nya stil)!

Men erkänn. Dina facebookvänner som ständigt skriver om svårigheter, om det så är för att klaga eller för att vara ‘genuina’, visst sorteras de in i en egen kategori i din hjärna? Ätstörnings-Johanna. Gnäll-Kerstin. Ensam-Benny. Och så vidare. Så vill vi hamna där, handen på hjärtat? I vissa aspekter har jag berättat precis allt, och jag är nog stämplad som både det ena och det andra i mina bekantas hjärnor. Alla som vill veta har möjlighet att veta allt om min ätstörningsbakgrund och de innersta, djupaste, fulaste tankarna om mig själv som jag hade i så många år.

Men hur är man genuin på internet egentligen, utan att bli stämplad som den där jobbiga typen som bara säger som det är? Enligt svenska akademins ordbok betyder ordet genuin ”äkta, verklig, riktig; okonstlad, naturlig; oförfalskad, utpräglad”. Det handlar kanske helt enkelt om att berätta sin story utan att använda tillgjorda filter. Här är jag den första som erkänner att jag har svårt för att låta bli att lägga ut vackra bilder – ta som exempel en bild från min Instagram häromdagen:

För mig förmedlar bilden: Vackert. Fridfullt. Gott. Ljuvligt… Glädje. Vänskap. Tacksamhet…

Det här var 30 sekunder innan allt gick fel: vi kunde inte sätta oss till bords förrän säkert 15 minuter senare! Bland annat skulle jag öppna flaskan med rosa dricka och korken bara flög iväg och jag fick halva flaskan över mig. En annan sak är att en av mina kära vänner som jag träffade den dagen är svårt sjuk. Inget av detta förändrar att jag ärligt kände alla ovan nämnda tankar, men själva bilden förmedlar inte hela historien. Det var även till exempel stress, osäkerhet och sorg inblandat. Precis så som livet är!

Det är liksom aldrig så perfekt som det verkar – men bara för att det inte är perfekt betyder det inte att det inte är exakt lika betydelsefullt som det verkar. Skillnaden är att mina följare bara ser det perfekta. Och får en bild av att jag antingen 1) lever ett perfekt liv, eller 2) försöker få det att se ut som att jag lever ett perfekt liv. Jag kanske skulle ha lagt ut den här istället:

2016-06-17 15.58.30

Jag älskar vackra bilder, det gör jag. Och jag gillar att dela med mig av dem. Jag kanske ska bli bättre på att inte bara visa sånt, utan även annat som inte är så vackert. Fast när jag gör det, kan jag inte låta bli att undra: ”Vem vill egentligen se mitt finniga ansikte…?” Det är inte snällt mot dem som måste scrolla sig igenom det. Ungefär som när folk lägger upp bilder på spindlar (WHY!!!!????)… Jag tror verkligen inte att det går att göra rätt – på nåt sätt är det alltid någon som tycker annorlunda, så det handlar om att vara självreflekterande, tänka efter före och sen göra vad man själv känner är rätt.

Stina Sanders har valt att berätta om sin IBS och sin ångest, men hon har säkert en massa andra saker i livet som är familj och vänner förunnat att känna till. Det finns saker jag inte berättat alls, som inte handlar om ätstörningar eller självbild. Inte för att jag skäms för det jag inte berättar, utan för att alla inte behöver veta exakt allt. Nyckeln till att kunna vara genuin på internet är nog för mig att det jag vill berätta kommer från något äkta. Att behålla integriteten, helt enkelt (som om det vore enkelt…).

En kommentar

  1. Pingback: Hon säger som det är på Instagram. Kan vi också? – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *