Det problematiska med Clean Eating och Wellness

Även om jag själv faktiskt gillar tanken och principen med att äta ”naturligt” (i den mening det innebär för mig), så kan jag inte låta bli att tycka att ideologin kring ”Clean Eating” och ”Wellness” skapar en bitter underton som jag inte kan skaka av mig – retoriken som används är rätt skrämmande. Under flera månaders tid har jag läst massvis med olika artiklar och inlägg om det här och det har resulterat i detta inlägg. Jag vill varna för att jag skriver om livsmedel med deras påstådda förbud, så tänk på det om du kämpar med ätstörning. Jag vill heller på intet sätt förminska någons försök att äta bra – det är inte vad inlägget handlar om. För övrigt vill jag också förbereda dig som läser på att jag inte alls kanske har den ”rätta” tolkningen, men det är min tolkning.

Icke-diet-dieten

Engelskans wellness betyder på svenska hälsa eller välbefinnande. I media och sociala medier används wellness ofta ihop med begreppen Clean Eating och glutenfritt, som om wellness är synonymt med att äta ”ren” och glutenfri mat. I förlängningen förknippas wellness med idén om vad ren och glutenfri kost tros leda till: en smal och snygg kropp. Hädanefter kommer jag hänvisa till begreppet Wellness så som det används i media och sociala medier idag – med fokus på utseende – inte välbefinnande eller hälsa. (Mer nedan om gluten.)

Clean Eating (#eatclean) är ett flyktigt och svårdefinierat begrepp, men marknadsförs som en icke-diet. Det påstås inte vara ytterligare ett sätt att gå ner i vikt, utan ska uppfattas mer som en rörelse, ett uppvaknande. Många som (uttalat eller inte) utger sig för att vara gurus inom området säger sig också vara ”body positive” (kroppspositiva – vilket jag skulle kunna skriva ett minst lika långt inlägg om). Det handlar om att äta mat så som den kommer från naturen, med löften om ett bättre liv. Konceptet är lätt att sälja – vi är välbekanta med livsstilsrelaterade sjukdomar och är redo att betala vad som helst för att bli smala, och det är lätt att vilja anamma den – för givetvis vill vi inte äta mat som förgiftar oss.

När då Clean Eating framställs som en livsstil blir det så ironiskt. Att det ”inte handlar om en diet, förbjudna livsmedel, kväva aptiten eller sikta mot omöjlig smalhet” är lögn, för det är exakt vad det landar i ändå. Få Clean Eating-gurus världen över erkänner dock att deras ‘metod’ skulle handla om viktminskning. De vill få oss att älska att äta, älska mat, ja – älska livet (genom att bara äta ”naturlig” mat). ”Följ min unika plan så behöver du aldrig tänka på vågen eller något diet igen!”. Deras version av Wellness handlar om att leva rent och hållbart, utan fokus på vikt och kroppsform. De påtalar också att vi ska veta vårt värde, uppskatta hur vi ser ut, samt älska och ta hand om oss själva. Ändå är det just dessa personer som kan påstå saker som: ”avokado och mandlar kommer göra dig tjock”, och lova att deras livsstilsknep ger dig ”en smalare och mer hälsosam kropp” (i motsats till tjock = ohälsosam). Det finns ständigt en underliggande ton av förakt mot kroppsfett.

Bantningsmetoder och trenddieter är ju numera något som samhället skrattar åt, i en tid då vi har hälsogranskare och personer som Jacob Gudiol som jämnar myter och ”kostexperter” med grunden. Alltså måste dietfolket hitta på nya vägar för att fortsätta sitt uppehälle. Välkommen till Clean Eating. Dieten som inte är en diet.

Tänk inte själv

En väsentlig del i denna renhetsmetafor är associationerna till enkelhet. Intrycket ska vara att denna icke-diet är så enkel att du nästan inte behöver bli tillsagd vad du ska göra (förutom av din lokala guru). Du får känslan att du bara blir påmind om något som du ändå alltid vetat; att komma tillbaka till det ursprungliga, rena, sättet att göra saker på; så som du hade gjort om du bara hade lyssnat på ditt hjärta och litat på naturen. Det stämmer dock inte så bra – nej, egentligen förvränger snarare Clean Eating-retoriken våra instinkter kring mat. Vi erbjuds färdiga svar till våra frågor om hur vi ska äta för att bli hälsosamma och lyckliga, och gör det genom väldiga restriktioner (men låtsas som att man får äta allt).

Det som alla dessa Clean Eating-gurus räknat ut är att folk generellt egentligen inte alls bryr sig om att vara hälsosamma (förrän de blir sjuka). Vi orkar inte bry oss om blodfetter, cancervarningar, motsägelsefulla råd och kostdebatter. Eftersom det inte finns ett piller som botar allt detta – tänk vad skönt att bara säga: ”Jag äter bara ren mat”. Det löser ju allt.

Motsägelsefulla kostråd

Att Clean Eating och Wellness påstås handla om maximal näring, med hashtags som t ex #nourish (=ge näring), blir farligt eftersom det ofta handlar om att minska på nödvändiga näringsämnen. I vissa sammanhang är det fett som ska bort, i andra kolhydrater, en del förespråkar en vegansk livsstil. Generella uppmaningar är att hålla sig borta från transfetter, friterad mat, socker, konserveringsmedel, tillsatser, stabiliseringsmedel, osv, men vad som är ”ren mat” är helt upp till vem som tolkar begreppet (gurun), och det alla har gemensamt är att ingen är riktigt utbildad inom området kostvetenskap. Det är rätt upprörande läsning att ta reda på vad som anses vara bra källor i dessa cirklar. Inte minst för att en del av det som påstås faktiskt inte alls är dåligt: att vara medveten om varifrån din mat kommer, att äta mat som är så nära naturlig som det går, lyssna på vad kroppen behöver… Visst låter det bra ändå? Men det är inte så enkelt som det ska verka: listan på livsmedel att undvika är lika lång som för vilken annan diet som helst. Undvik allt som är raffinerat, processat, mättat, förpackat, vitt; allt som är raw är däremot tillåtet. Fråga inte varför, eller om det finns källor, för meningen är ju bara att du ska kopiera – inte tänka själv.

Detta blir dock skrattretande eftersom det finns många motsägelser inom rörelsen. ”Undvik processade och förpackade livsmedel” betyder exempelvis ingenting när det kommer till kvarg (som är tillåten trots att det både är processat och förpackat). De kanske mest utmärkande dubbla budskapen handlar dock om socker: Då forskning har visat att vitt socker inte är bra för vår hälsa är det enkelt för alla kvacksalvare att haka på och beskylla sockerkonsumtionen för än det ena, än det andra, och därefter försöka sälja sina egna, sockerfria, produkter. Många ersätter sockret med honung, för den är inte vit. Eller raffinerad. Jag skrattar varje gång jag hör det, för socker och honung innehåller lika mycket glukos och fruktos. Det är liksom inte ”nyttigare” med honung. En matsked honung i din overnight oats är samma mängd rent socker som att ta en matsked vitt socker. Detta är ett jättebra exempel på när något sägs vara ”naturligt” och därför ”bättre”, när det inte alls är så. Man bara antar att det är sant, för att någon med 100 000 följare på Instagram har sagt det.

Och om huvudsyftet verkligen är att ge kroppen näring – varför ska vi då undvika t ex sädesslag? Vi luras att ta bort mat vi gillar – och behöver! – i syfte att ‘nära’ kroppen, som i slutändan blir en typ av svält – men bara inom rimliga gränser så att ingen ser att kroppen svälter. Allt detta mynnar ut i ännu en industri, med livsmedelsföretag, gymanläggningar, författare och så vidare som tjänar enorma summor på vår outtröttliga önskan om den perfekta kroppen som aldrig blir gammal eller dör (!?).

Här är ett bra exempel på hur motsägelsefullt det är (screenshot från en svensk hemsida):

Ursäkta, men är inte dessa produkter.. eh… processade? Just ja, i det här fallet handlar ”clean” om att det är kolhydratfritt…!

Eller det här (screenshot från Facebook):

#liveclean – med processade proteinshakes!

Exemplen ovan är bevis för att konceptet om en ren livsstil inte alls handlar om att fylla kroppen med naturlig mat, utan ATT BLI SMAL.

Ät gluten och bli tjock?

Celiaki (glutenintolerans) är en allvarlig och livsomvälvande sjukdom för dem som drabbas av den, och att undvika gluten är inte ett livsstilsval utan en nödvändighet för dessa personer. Det finns andra sjukdomar eller syndrom vars symtom underlättas vid glutenfri kost, men tyvärr har detta missuppfattats som att gälla hela befolkningen, vilket det verkligen inte gör.

Om man får tro Clean Eating-rörelsen med alla dess instagramkonton, kokböcker och ”experter”, så verkar gluten närmast vara helt självklart att man ska utesluta. Det sprids fortfarande rykten om vad gluten gör i kroppen – rykten som inte alls kan bevisas av forskning. Bra hälsoforskning tar lång tid, är väldigt uppstyrt och svänger inte lika fort som trenderna och alla som jobbar med hälsa borde respektera det, men tyvärr är det inte så. Släng på ett påstående om att du blir smartare, smalare och snyggare av din glutenfria produkt så säljer den slut snabbare än chiafrön i reahyllan.

Om gluten i sig inte är en hälsofara för dig personligen så finns det inga garantier att en glutenfri kost hjälper dig (med vad det än är du behöver hjälp med). Korståget mot gluten är egentligen inte bara fruktlös (och DYR!), utan kan potentiellt vara farlig. Att utesluta gluten är inte gjort i en handvändning, och kan en instagramexpert eller en kokboksförfattare (vilket vem som helst kan bli!) garantera att du inte får näringsbrister av din ”hälsosamma” glutenfria diet? Har de näringsberäknat sina recept? Vet de ens hur man gör? Det enda (okej, kanske inte det enda, men nästan) man vet säkert i forskning är att det är en allsidig kost som gäller för att undvika näringsbrist och sjukdom. Tar vi bort stora grupper av livsmedel är vi definitivt inte garanterade hälsa.

Tjock = smutsig

#eatclean tilltalar oss för att det associeras med egenskaper vi människor attraheras till: bra, fräscht, lätt, enkelt, naturligt… Det för också tankarna till det motsatta: dåligt, förorenat, tungt, komplicerat, onaturligt… #eatclean lockar vår inre människas obehag förknippat med den smutsiga sanningen om vårt sätt att äta, smälta och bajsa ut maten – processer som sker i våra kroppar oavsett vilken mat vi stoppar i oss – men som Clean Eating nästan påstår att vi kan slippa om vi bara följer instruktionerna. Om du äter rent, blir du fläckfri.

Ett annat ord som återkommer i dessa sammanhang är nude eller naken. Med det menas att produkten/maten är strippad från allt ”dåligt”. I reklamen här nedan räknas du som ”medveten” om du utesluter socker, laktos och gluten. (Medan vassleisolat är helt naturligt och rent, eller? Och proteinvatten…?)

Jag tänker att en sådan här ”ren” livsstil egentligen handlar mycket om att se ner på andras sätt att leva ”orent”. Orena personer har inte samma inneboende intuition som vi rena, medvetna, personer. Retoriken bakom detta är oerhört exkluderande. Det ges ett indirekt löfte om att Clean Eating garanterar oss ett medlemsskap i en exklusiv klubb, en salig klick av unga, vackra människor som lever ett lättsamt, obekymrat liv med perfekta maträtter, raw-bakelser och hashtags. För många är det ett lockande sammanhang. Särskilt eftersom de som inte är medlemmar i den här klubben är utanför. De som tillhör klubben ser ner på de andra med överlägsenhet. Ser ner på dem som fortfarande äter smutsig mat.

Egentligen är det mest ohälsosamma med #eatclean föreställningen att vi skulle kunna vara ‘orena’ om vi äter något som inte är ‘naturligt’. Tanken går från ren till fläckfri, till lätt, till smal… till att vi är smutsiga om vi är tjocka. Och på något sätt finns det ingen gråzon längre: det är svart eller vit, nyttigt eller onyttigt, samvetsfritt eller syndigt, dieta eller strunta i det helt… Oavsett om vi följer #eatclean eller inte så drabbas vi av det dåliga samvetet så fort vi tar en fralla med ost eller äter en fredagspizza, och det normaliseras – klart du mår dåligt om du äter en pizza, skyll dig själv din smutsiga apa!

Ätstörda trick

Det kommer väl inte direkt som någon överraskning att Clean Eating/Wellness och ätstörningar nuddar varandra vid gränserna. Det är riktigt läskigt hur den här icke-diet-dieten skapar en distans mellan ren mat-ätaren och alla andra, och hur detta blir till ett osunt tänkande kring mat.

Att stämpla vad som är ”bra” och ”dålig” mat blir ett problem för personer som lider eller lidit av en ätstörning. Clean Eating blir en stor lockelse eftersom vi erbjuds fortsatt restriktion tillsammans med en försäkran om att alla problem blir lösta. Vi ska älska mat, men hata allt som inte är rätt mat. När allt som inte är ”naturligt”, glutenfritt eller raw kallas äckligt, skapas en farlig frestelse som någon som kämpat med mat och moral lätt faller för, särskilt när det förtäcks med Wellness – något som ska vara bra för dig.

När Wellness framställs genom restriktiv och moralisk kost, och marknadsförs till unga tjejer – och dessutom låtsas handla om att ta hand om sig själv, då blir det inte bara förvirrande – det blir faktiskt vårdslöst. Det är egentligen inte bättre än 5:2-dieten i den bemärkelsen att ge en person med ätstörning ett incitament att fortsätta med sin ätstörning – under hälsans fana. Fortsätta vara sjuk men ändå leva på ett (ät)stört – men normaliserat – sätt.

Jag menar inte att alla som är noga med vad de äter har en ätstörning. Självklart ska vi vara (rimligt) noga med vad vi äter! Och någon kanske argumenterar att det ändå är bättre att vara normalviktig och äta bra, men vara sjukligt fixerad vid mat – än att vara fet och detsamma. Kanske är det så, iallafall fysiskt. Men det går inte att komma undan faktumet att hur det än står till med vikten så mår personen oerhört dåligt inombords. Ätstörningar är allvarliga psykiska sjukdomar med hög dödlighet. Och det är extra svårt att få bukt med en ätstörning om beteendet anses fullt normalt i samhället! En människa som är sjuk i ätstörning kan då lätt hamna under radarn och aldrig få hjälp att bli frisk. När dessutom allmänhetens jakt efter hälsa blir manisk och ångestdriven, då är det inte hälsosamt för någon.

I en väldigt känd bok om Clean Eating skriver författaren:

”I’m pretty lucky now that most people try to cook healthily when I come over, but early on I just had to be honest and explain what I was trying to achieve with my food choices. My advice is to give your friends a little warning beforehand, or perhaps offer to take a dish with you. Remember, if you don’t ask, you don’t get: if they’re true friends they’ll support what you’re doing. […] In this situation [if there’s no alternative to eating what others offer you] you’ve just got to relax: one naughty meal won’t hurt. Instead of feeling guilty, why not take inspiration from what you’ve been served and try to recreate a ‘clean’ version of it at home?”

Det finns många tillfällen och situationer då det kan kännas jobbigt att vara bortbjuden och ha särskilda önskemål på maten, t ex om man har allergier. Det är inte det jag reagerar på, utan det är att hon använder ordet naughty för att beskriva en måltid som hon inte själv lagat – och så ger hon rådet att inte känna sig skyldig utan istället gå hem och försöka återskapa samma maträtt – FAST REN. Det vill säga, fick du i dig smutsig mat ska du gå hem och rena dig. Och ”om dina vänner är äkta så stöttar de dig i vad du gör” (äter bara ”ren” mat, dvs inget skräp som de skulle ställa fram på bordet).

Fast, nej, äkta vänner ser igenom ditt skitsnack och ber dig ta kontakt med en ätstörningsmottagning. För kan du inte äta ett mål mat hos en vän utan att må psykiskt dåligt och behöva gå hem och bli ren, då är du inte helt okej. Sorry. Jag vet hur de tankarna går, nämligen. Känslan av att tvinga i mig mat som jag aldrig skulle ha vanärat mig med annars, för att vara artig, och sedan gå hem och försöka rensa ut det på effektivast möjliga sätt. Att försöka dölja rädslan för mat med att ständigt uttrycka: ”jag älskar mat!” är ett gammalt trick för personer med ätstörningar. Då är Clean Eating en otroligt bra fasad att gömma sig bakom: ”bara godkända livsmedel som inte gör min kropp tjock”.


Här är avslutningsvis ett exempel på hur Wellness används på ett väldigt skevt sätt. En tidning som bär själva namnet Wellness, som egentligen bara (åtminstone till 90%) handlar om utseende – närmare bestämt plastikkirurgi. I Sverige. 2017.


WHO beskriver hälsa som ”en tillgång i vardagen, inte syftet med livet”. Även om vi vill prioritera hälsa i livet, betyder det inte att det är allt vi kan vara och göra. Självklart finns det en medelväg. Vi kan till exempel välja så ”naturliga” livsmedel som möjligt (vad nu det innebär för dig), laga så mycket vi kan själva, och njuta av maten vi äter, oavsett om den kan anses vara näringsrik eller utrymmesmat. Variera vad du äter så mycket som möjligt, försök få in mat från alla livsmedelsgrupper, prova nya livsmedel, ät regelbundet och njut av maten. Svårare än så är det inte.

5 Comments

  1. Anne-Sophie

    Författaren du citerar är även väldigt taskig mot sina vänner. De bjuder henne på middag och serverar något som de tydligen tycker är gott och värt att servera till en gäst/vän. Jag hade blivit riktigt ledsen över att få veta att en vän tycker att jag serverar smutsig mat.

  2. Pingback: Nej, jag ”borde” inte bli smal! – Johanna Arogén

  3. Pingback: 10 saker du inte bör säga till den som kämpar mot en ätstörning – Livskick

  4. Pingback: Sluta banta våra barn (även om det sker indirekt)! – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *