Minska faran för ätstörningsdrabbade: råd till tidningar om kom i form-artiklar

Jag har några gånger påpekat dubbelmoralen i att vissa medier försöker verka som att de uppmärksammar ätstörningar och annan psykisk ohälsa, samtidigt som de marknadsför viktnedgång på ett ohälsosamt sätt. Ett exempel på det är när Self magazine i januari använde Iskra Lawrence (så kallad ‘plus size-modell’) i en kampanj för en viktminskningsmetod. Iskra uppger sig vara ‘kroppspositiv’ och är talesperson för amerikanska National Eating Disorder Association.

Kampanjen (i form av en artikel) skulle vara en nyårsutmaning och inkluderade en Clean Eating (även om själva ordet inte var uttalat) måltidsplan med kalorirestriktion, samt detaljerade instruktioner för x antal träningspass per vecka. I vanlig ordning innehöll planen extremt lite kolhydrater och fett. Kalorisiffran som summerade dagarnas måltider är skrämmande nog dessutom den siffran man ofta tänker på som den siffra många personer som lider av ätstörningar är fixerade vid. Allt i kombination med uppmaningar om att bli mer hälsosam, mer vältränad, och lyckligare.

När människor sedan började reagera och försökte uppmärksamma problemet med kampanjen, ja då raderades alla sådana kommentarer! Detta gillades inte av ED-aktivisterna så till slut fick Self magazine dra tillbaka måltidsdelen av sin kampanj.

Nu tog jag ett exempel som kanske inte känns så relevant här i Sverige, men jag ser samma tendenser här och vill att vi tillsammans uppmärksammar medier på att de ibland är ute och cyklar. För det återkommer hela tiden, och lär göra det igen nu efter påsk – kom i form efter påskfrossandet, typ. Kickstarta ditt nya liv med xxxx-metoden. Problemet är att detaljerade planer och tips är en fara för personer som lider av eller blivit frisk från en ätstörning.

Mina råd till tidningar är:

Inga detaljer – varken när det gäller vikt eller kalorier
Att använda en viss kalorimängd som generell måttstock är bara löjligt eftersom vi alla har olika behov. Samma gäller vikten; vi är olika byggda och ni vet inte läsarens förutsättningar. Däremot fastnar en känslig läsare vid den detaljen och kan uppfatta det som att siffran är viktig för hälsan.

Skilj på intresse och folkhälsa
Den enda siffran som är relevant angående mängd tid vi tränar är (minst) 30 minuter fysisk aktivitet om dagen – inget annat är nödvändigt att nämna eftersom vi alla har olika förutsättningar. Alla kan inte springa 5 km hur mycket vi än blir itutade att ”allt är möjligt”. För dem som har möjligheten och är intresserade av exempelvis ett marathon är det fritt fram – men blanda inte ihop det med den fysiska aktivitet våra kroppar behöver.

Använd varierade modeller
Inom spannet ‘normalvikt’ finns en stor mängd variation av kroppar att visa i reportage (försök inte låtsas som något annat!). Det måste inte vara en och samma (magra) kroppstyp som visar rörelser eller vad det nu kan vara man behöver en modell till.

Tillämpa en vid syn på hälsa och välbefinnande
Visa att det inte bara handlar om vikt. Den psykiska hälsan är avgörande för hälsan över huvud taget, men om strävan hela tiden är att forma en snygg kropp leder det till slut till ohälsa. Skriv inte att läsaren ska bli mer hälsosam om målet är att forma rumpan eller skaffa magrutor!

Beskriv mat på ett neutralt sätt
Undvik termer som ”ren mat”, ”Clean Eating”, ”syndfri”, ”minska det dåliga samvetet” – mat är mat, skuldbelägg inte läsaren utifrån deras matval. Clean Eating eller ren mat målas ofta upp som den enda vettiga måltidsplanen, läs här om varför jag inte håller med om det. Uppmana heller aldrig läsaren att kompensera för intagen mat (oavsett om den är ‘hälsosam’ eller inte). För alla passar det inte att dricka en grön smoothie till frukost och stå sig på det fram till lunch – försök ta hänsyn till att vi är olika med olika behov. Dessutom är sådana här typer av måltidsplaner sällan näringsberäknade vilket gör att läsaren riskerar näringsbrister om den följs till punkt och pricka.

Så här ska vi tänka när vi tar hand om våra kroppar! Det är ju det enda som är relevant – allt annat är estetik (vilket såklart också kan vara okej – men inte att blandas ihop med hälsa!)

3 Comments

  1. Pingback: Jag är så mycket mer än en ”före”-bild: om att inte visa bilder på ätstörningsdrabbades kroppar – Johanna Arogén

  2. Pingback: Lena Dunham tillrättavisar tidning som hyllar hennes viktnedgång – Johanna Arogén

  3. Pingback: Därför skriver jag ut destruktiva hashtags ibland – Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *