Jag fick ett pressmeddelande för ett tag sedan. Där stod det:

LCHF för hela familjen – Riktig mat ger nöjda barn är kokboken som ger tips, idéer och inspiration till bra och enkel vardagsmat med rätter som är lätta att tillaga och som ger barn, ungdomar och vuxna den energi och näring de behöver. Mat som ger jämnt blodsocker, positiv energi och som är mättande utan en massa onödiga tillsatser. Recepten är skapade för att alla i familjen ska kunna äta och njuta av dem, alltifrån den första smakportionen för spädbarn, till tonåringar och föräldrar. Boken tar även upp hur man kan laga bra mat i förskolan och ger konkreta förslag på mättande alternativ som förskolan kan ge barnen.

Boken följer LCHF-konceptet, vilket betyder mat med mindre andel kolhydrater och mera fett (low carb high fat). Maten ska också vara naturlig, helst när-producerad och fri från gifter och kemikalier. LCHF är ingen diet, det är en hälsosam livsstil som passar hela familjen.

Jag blir alldeles matt av den här texten.

Står LCHF automatiskt för ”riktig mat”, dvs mat som är fri från tillsatser, närproducerad, naturlig och hälsosam? Riktig mat enligt den här beskrivningen går att få enligt de rekommendationer som ges baserad på forskning också.

Är en diet med lite kolhydrater lämplig för barn? Tänk efter: LCHF i smakportioner?

Jag undrar faktiskt hur de försvarar påståendet att man ska få den näring man behöver, i alla åldrar. Vad baseras detta på?! Ja, kroppen gör ketonkroppar vilka fungerar som glukos till hjärnan. Men bara för att kroppen kompenserar vid kolhydratbrist innebär det inte att det är RÄTT mat för barn!

Missförstå mig inte – jag är för hälsosam och riktig mat, långsamma kolhydrater och nyttigt fett. Barn äter för mycket socker. Men finns andra sätt att uppnå en jämn blodsockerkurva än att ta bort kolhydraterna.

Och att använda 3 dl grädde till såsen i en rätt med köttbullar (serverat med blomkålsmos) verkar inte genomtänkt. Vi vet ju fortfarande inte mer än att mättat animaliskt fett leder till hjärt- och kärlsjukdomar! Ska vi börja mata barnen från början med dessa mängder vispgrädde och smör då alltså? Hur mår de när de blir vuxna och blivit födda med mättat animaliskt fett och deras hjärnor levt på ketonkroppar?

Vill man ge barnen bra, naturlig mat så går det alldeles ypperligt att göra en vanlig sås baserad på vatten med 2 msk grädde i, istället för 3 dl!

Hela konceptet med boken är vilseledande. Riktig mat är INTE i motsats till näringsriktig mat.

Jag och Lotta har pratat en del om det här ämnet, vilket resulterade i en gemensamt skriven text som kommer nedan. Läs, tänk och diskutera gärna! Som vanligt vill vi förmedla en balanserad syn på mat och kostbudskap, jag tror inte på att slaviskt följa en diet eller utesluta livsmedelsgrupper, men tycker samtidigt att man ska äta det man mår bra av. Något som ofta stör mig är att saker och ting förenklas för mycket, och att många gärna drar slutsatser utan att orka eller vilja sätta sig in i allt. Och att Livsmedelsverket ofta misstas för att proklamera det fettsnåla som det riktiga, vilket man inser inte alls stämmer om man faktiskt läser råden.
—————————————–
Att större delen av det svenska samhället ska ha anammat en diet med mycket fett är enligt en undersökning från Livsmedelsverket helt fel. I undersökningen visade det sig nämligen att endast 3 % av befolkningen tror på nyttan med mycket fett.

Visst är det trendigt med mat. Man ska vara insatt – och även om man inte är det låtsas man lite för att inte hamna utanför. Fettkriget pågår fortfarande och trots rapporter om att högfettdieter är skadligt för kroppen fortsätter anhängarna att må bra på sin kosthållning, i alla fall i dagsläget.

För att återgå till undersökningen nämnd ovan, så visade det sig att svenskarnas uppfattning om vad som är bra fett överlag stämmer med Livsmedelsverkets kostråd, och bara 3 % av de tillfrågade tror att det är bäst för hälsan att äta mycket fett.

• 38 % tror att det i första hand är bra att minska mängden animaliskt fett, från till exempel smör och charkuterier
• 18 % tror att man i första hand bör minska mängden fett, oavsett typ av fett
• bland de yngre är det ännu fler, 47 %, som tror att det är hälsosamt att minska på det animaliska fettet

Nu är det ju så att man inte alltid handlar efter vad man vet, dvs även om man har en viss kunskap om något behöver man inte leva efter det förhållningssättet. Vi vet ju redan att det endast är en liten del av befolkningen som faktiskt följer Livsmedelsverkets råd, trots att man tydligen tror att de är sunda råd.

Att det trycks mycket på att mättat fett är skadligt kan dock vara aningen vilseledande.

”Orsaken till att det inte nyttigt att äta mycket smör, grädde och feta charkprodukter är att de innehåller mycket mättat fett. Även om vissa människor behöver minska sitt fettintag, är det för de flesta viktigast att välja rätt sorts fett. Risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man väljer fleromättat fett som finns i olja, mjuka margariner och fet fisk. Detta stärks även av den allra senaste forskningen.”

Till exempel har vi kokosfett, som är ett vegetabiliskt mättat fett och visats ha många bra fördelar för kroppen, till skillnad från smör, som är ett animaliskt mättat fett som istället har negativ effekt på blodfetter och hjärtats hälsa. Animaliskt mättat fett ökar risken för förkalkning av kärlen som i sin tur leder till högt blodtryck och minskat utrymme i kärlen. Högt blodtryck i samband med trängre kärl ökar i sin tur risken för ”blodklumpar” – och sådan trombosbildning ökar risken för att kärlen blir oträngbart för blodet till slut – det är då en propp eller hjärtinfarkt uppstår.

De omättade fettsyrorna kan vi bland annat finna i vegetabiliska livsmedel så som oljor, nötter, frön och avokado samt i animaliska livsmedel i form av fet fisk. Dessa omättade fettsyror har en skyddande effekt på våra kärl då det sänker det onda kolesterolet (LDL) och därmed höjer kvoten av det mer godartade och kärlvidgande kolesterolet (HDL). I fisk, oljor, nötter, avokado, oliver och nötter hittar vi även andra näringsämnen, bland annat fettlösliga vitaminer, mineraler och inte minst våra viktiga antioxidanter – vilka också är kärlvidgande och förhindrar oxiderande processer i kärlen.

”Att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett stämmer inte – näringsexperter världen över är överens om att många skulle behöva äta mer fleromättat fett och mindre mättat fett”, säger Anette Jansson chef för rådgivningsenheten på Livsmedelsverket.

När vi nu ändå pratar om Livsmedelsverket, så kan sägas att i samma undersökning visade det sig att många konsumenter har förtroende för Livsmedelsverket, vilket reflekteras dåligt i media, som istället ofta ger en helt annan bild.

• förtroendet är störst i åldersgrupperna 16-29 och 30- 49 år
• den enskilda grupp som har störst förtroende är barnfamiljerna.

Undersökningen redovisar också hur konsumenterna värderar Livsmedelsverkets styrkor och svagheter.

Styrkor:

• hög kompetens
• står på vetenskaplig grund
• visar öppenhet mot konsumenterna
• följer med i samhällsutvecklingen

Svagheter:

• Livsmedelsverket kännetecknas inte av att erbjuda nya tjänster eller för att främja matglädje

Om detta är en reell bild över hur det faktiskt är kan vi inte svara på, men visst har även vi fått känslan av att man ”ska” misstro Livsmedelsverket och därtill hörande yrkeskategorier? Är det inte vad ”Fettdoktorn” och anhängarna vill förmedla? Självklart ska man tänka kritiskt och ta reda på fakta, men det innebär inte att man måste vara på ena eller andra sidan.

Vad tycker du?

Källor:

• Livsmedelsverket: Få svenskar tror på nyttan med mycket fett
• Livsmedelsverket: Många konsumenter har förtroende för Livsmedelsverket

Läs också:

• Livsmedelsverket: Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd
• Läkartidningen: Högfettdieter är inte harmlösa – allvarliga hälsorisker har kartlagts
• Livsmedelsverket: Hur följs kostråden?

Utöver att programmet som gick i måndags var väldigt bra, så måste jag bara få diskutera det här med socker och barn. Jag skulle för det första vilja veta vad informationen tas ifrån, det här att det finns ”drogade” barn som skulle vara sockerberoende. Ja, man vet att barn äter för mycket socker, men är de beroende för det?

Och sen undrar jag – vad då ”småttingarna vill”? Var är föräldrarna? Varför ger föräldrarna då sina barn så mycket socker att de blir sockerberoende? Och varför ska man nödvändigtvis gå ut från affären 35 kronor fattigare bara för att man har barnen med sig? Kan inte föräldrarna säga nej längre? Minister Birgitta Ohlsson sätter huvudet på spiken när hon säger:

”När min dotter sträcker sig efter den här godispåsen i affären då har jag också ett ansvar som förälder att sätta gränser i barnuppfostran.”

Huruvida det är rätt eller fel att ha godis så att barnen själva kan plocka är inte relevant tycker jag. Återigen handlar det om föräldrarnas ansvar. Dessutom kan barnen också nå frukten och grönsakerna, åtminstone på nedre hyllorna.

Sverker ställer frågan om det är viktigare att butikerna får vinst än att ungarna blir tjocka, men barn blir inte tjocka på en godispåse i veckan. Och man pratar bara om ansvaret på handeln och politikerna. Men individen då? Är vi helt underkastade politikernas vilja?

Och allvarligt talat, ska inte en vuxen människa kunna äta godis? Övervikt handlar INTE bara om socker. Vad är det som säger att bara för att man köper en godispåse då och då så blir man sockerberoende och belastar samhället på grund av övervikt?

Anki Sundin på NGruppen skrev ett bra inlägg om det här med barn, socker och hyperaktivitet, läs det!

Jag håller med Lotta om att det är för mycket fokus på socker, i allmänhet. Övervikt handlar om så mycket mer, bland annat ätbeteende (vilket för det mesta inte alls handlar om vad maten består av utan sitter i känslolivet), och framför allt fysisk aktivitet.

Hjälp befolkningen att motionera istället!

Lördagsgodis, ja visst. Men kanske bara 10 bitar? Det är MITT ansvar.

Jag funderade för ett tag sedan på om det är jag som blivit avtrubbad, eller om Aftonbladet och Expressen faktiskt blivit lite bättre på sina ”hälsonyheter”. Någon påpekade att det inte är vår med kommande baddräktssäsong, så det kanske är därför det är lugnare på den fronten.

Men i vilket fall så blev jag glad när jag såg att de skrivit om det här med kosttillskott. Som jag och mina kollegor påpekat många gånger förut, behöver man oftast inte ta tillskott utan får i sig det man behöver via kosten. Många tror på fullaste allvar att man behöver äta 8-10 frukter per dag för att få i sig de vitaminer och mineraler man behöver, men det handlar om två frukter och två grönsaker, vilket jag även tidigare demonstrerat. (Tillägg: Jag är alltså inte ute efter att försöka få någon att äta så lite grönsaker som möjligt, utan vill enbart demonstrera att det GÅR att äta enligt rekommendationerna.)

Det är intressant hur fakta förvrängs, eller att folk inte orkar sätta sig in i det ordentligt, för att passa marknadsföringen.

Lägg pengarna på råvaror och laga din mat själv med varierade frukter och grönsaker, så sparar du både plånboken och din kropp!

Dietisterna Elin och Karin har ju en egen blogg på Livskick, som jag hoppas du besöker! Karin har nyligen skrivit ett jättebra inlägg om light- och lättprodukter, vilket jag faktiskt tänkte mycket på i helgen. Det argumenteras t ex mycket om att man ska använda riktigt smör och inte ”onaturligt margarin” men faktum är att genom att byta ut smör mot margarin minskar man effektivt på det mättade animaliska fettet och får i sig nyttiga omättade fetter. Ämnet är invecklat och det finns inga absoluta sanningar. Det viktiga tycker jag är att debatten sker på vetenskaplig grund och att man skiljer på pseudovetenskap (dvs att man hävdar sina ”fakta” vara vetenskapliga men inte uppfyller alla de kriterier som krävs av en vetenskap – skriver mer om det snart!) och riktig vetenskap.

Men läs inlägget som Karin skrivit!

 

 

Med hälsosamt menas enligt en studie:

- Att man inte röker
- Att man är fysiskt aktiv minst 30 minuter om dagen
- Att man har ett BMI mellan 18,5 och 25
- Att man följer en kost med högt intag av frukt, grönsaker, baljväxter (böner, linser, etc), nötter, hela korn, fisk, enkelomättat fett
- Att kosten har lågt intag av mättat animaliskt fett, rött kött
- Att man begränsar alkoholintaget

Kosten som nämns kallas för Medelhavsdieten och är inte en diet i meningen viktminskning, utan handlar om en livsstil där rätt livsmedel står i fokus. Jag tycker inte man ska fästa sig vid en modell eller diet, utan välja livsmedel utifrån dess egenskaper. Att man inte ska röka, men hålla sig aktiv, och vara normalviktig är väl föga överraskande.

Här finns en artikel jag tidigare skrivit om detta.

Vad har Du för tankar kring det här med vad som är hälsosamt?

Källa

Bild: Kittikun Atsawintarangkul / FreeDigitalPhotos.net